Larm om dramatiska förändringar i Laholmsbukten

Av Rickard Gustafsson

Efter rekordlåga fångster och dramatiska förändringar i Laholmsbuktens ekosystem slog föreningen Laholmsbuktens Fritidsfiskare i juni larm till fyra myndigheter med krav på att orsakerna utreds. Drygt två månader senare har bara en av dem återkopplat.
– Vi känner förtvivlan och tragik inför det som sker. Situationen är väldigt allvarlig, säger föreningens ordförande Christer Hansson.

Blicken ut över Laholmsbukten denna soldränkta augustiförmiddag ger sken av harmoni. En barnfamilj strosar och leker i vattenbrynet medan havet ligger nästan helt stilla efter de senaste dagarnas blåst.

Men bortom de små vågkrusningarna, under ytan, finns ett mörker. I dubbel bemärkelse.

Få personer har lika mycket kunskap och erfarenhet av fiske i bukten som de erfarna fritidsfiskarna och mellbystrandsborna Christer Hansson, 82, och Ingvar Nilsson, 87.

De är tongivande medlemmar i den 50 man starka föreningen Laholmsbuktens Fritidsfiskare och beskriver en drastisk utveckling i bukten de senaste åren. De är djupt oroliga för ekosystemet och beskriver en situation där fiskebestånden minskat kraftigt och är på väg mot kollaps.

– Vi har sett en stor tillbakagång av fisk de senaste åren, men i fjol blev det klart sämre och i år är det en fullständig katastrof, säger Christer Hansson ordförande i föreningen.

– Jag har fiskat i bukten i 70-75 år och årets fiske är det sämsta någonsin. Jag har aldrig upplevt något liknande, säger Ingvar Nilsson som har fört noggrann statistik över sina fångster under ett halvt sekel.

Redan 2024 upptäckte föreningen en accelererande minskning av beståndet av plattfisk, framför allt skrubbskädda där flera exemplar var avmagrade.

Efter misstanke om PFAS-påverkan genomfördes en studie sommaren 2025, med bidrag från länsstyrelsen. Värdena översteg EU:s rekommenderade gränsvärden och innehöll nivåer olämpliga för mat åt barn under tre år.

– Alla medlemmar registrerade sina fångster och de magra ”skrubborna” skickades för analys. Vi skulle fånga tolv fiskar, men hade svårt att ens få ihop det antalet. Förr om åren satt det en skrubba på varje meter nät, säger Christer.

Skrubbskäddan och andra plattfiskar är i princip borta i Laholmsbukten. Foto: Adobe Stock

Under 2026 har situationen eskalerat ytterligare.

Skrubbskäddan har minskat kraftigt, stor piggvar är i det närmaste borta och fångsterna av sjötunga, fjärsing och sandskädda är mycket små. Även tångkrabbor uppges ha blivit betydligt mer sällsynta och sandräkorna har i princip helt försvunnit.

– Förr fångade vi räkor som vi använde till agn, men nu är de nästan helt borta och det är ju det fisken lever i mångt och mycket på, förklarar Ingvar.

Även lax- och öringsfisket i bukten är extremt oroväckande. Sedan starten den 1 maj till 13 augusti har fritidsfiskarna endast fångat 26 laxar i bukten. Förr om åren dominerade den odlade laxen, men numera är den rödlistade vildlaxen i majoritet.

Även statistiken över fångad lax hos Laholms Laxfiske nedanför kraftstationen i Lagan visar en lika dramatisk nedgång. Efter att ha snittat cirka 1 250 laxar mellan 2000-2024 skedde en drastisk nedgång 2025.

– I fjol togs det 214 laxar. Hittills i år är det bara 24 och av dem är det åtta vildlaxar. Det är en katastrof för Laholms Laxfiske och fisketurismen i Laholm, menar Christer.

Ingvar Nilsson fiskar kontinuerligt längre ned i Lagan, mot Lagaoset, och även där tycks bestånden ha utarmats kraftigt.

– Det har successivt blivit allt sämre. Vid närmare 20 tillfällen i vår och sommar har jag totalt fått en liten abborre och två små gäddor. Förr kunde jag få dubbelt så många vid varje tillfälle och jag använder samma drag nu som då.

Beslutsamt drar Ingvar Nilsson och Christer Hansson upp båten på stranden. De vitala 80-plussarna har fiskat i Laholmsbukten sedan 1950- och 1960-talet och känner havet utan och innan. Foto: RIckard Gustafsson

Den negativa utvecklingen beror sannolikt på flera samverkande faktorer, tror Hansson.

– Det är komplext och det är inte bara en faktor utan det är många – som klimatförändringar, miljögifter, födobrist, överfiske och kraftig ökning av säl och skarv.

I juni slog föreningen larm om den katastrofala situationen till berörda myndigheter.

En skrivelse skickades till Laholms kommun, Länsstyrelsen i Halland, Havs- och Vattenmyndigheten och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet).

I den framfördes ytterligare en hypotes till obalansen i Laholmsbuktens ekosystem – LBVA:s reningsverk i Laholm.

”Eftersom de försämrade bestånden av plattfisk tidsmässigt sammanhänger med öppnandet av det stora reningsverket Ängstorp finns anledning att misstänka miljöpåverkan från denna anläggning som numera tar hand om avloppsvatten från stora delar av både Laholms och Båstads kommuner.”

Reningsverkets bräddningar kan vara en av bovarna i dramat, misstänker föreningen.

– De gör kontroller av vissa kemiska ämnen, men det finns massor av andra kemiska ämnen som kan vara allvarliga för fiskens liv och hälsa som inte analyseras, säger Christer.

Fritidsfiskarnas hypotes är att bräddningar från reningsverket i Ängstorp kan vara en orsak till ekosystemets obalans i Laholmsbukten. Foto: Rickard Gustafsson/Arkiv

Över två månader har gått sedan larmrapporten skickades till myndigheterna. Endast länsstyrelsen har reagerat – övriga har inte återkopplat.

– Vi är allmänt besvikna på myndigheterna som inte tar tag i de här problemen, säger Christer.

Han fortsätter:

– Det viktigaste är inte att vi fångar fisk för vårt husbehov, utan att havet inför våra ögon är på väg att dö, eller i vart fall är svårt sjukt. Situationen är väldigt allvarlig ur ett allmänmänskligt perspektiv.

Fritidsfiskarna är dock tacksamma att åtminstone en myndighet tar deras djupa oro på allvar. De har lovat att bistå med fisk om och när länsstyrelsen beslutar att göra toxikologiska analyser.

– Men vi anser att det behöver göras mer. Vi vill att berörda myndigheter enskilt eller i samverkan utreder dels miljöeffekterna av Ängstorps reningsverk med utökade analyser av tänkbara miljögifter, dels en ny inventering av bottenfaunan i Laholmsbukten. Vi efterfrågar även åtgärder mot skarv och säl som ökat kraftigt, säger Christer Hansson.

1962 köpte Ingvar Nilsson en "badhytt" för 400 kronor och omvandlade den till en fiskeredskapsbod. Kuriosa i sammanhanget är att den tidigare ägdes av Axel Malmquist, Laholms siste borgmästare. Foto: Rickard Gustafsson